Tag Archives: Årets Advokatbyrå 10 år

Realtid.se: “Advokaterna kommer att bli ännu bättre i sin expertroll”

Realtid.se. Kanske kommer antalet delägare att reduceras om ledarskapet och ägarstrukturen i advokatbyråerna förändras. Det säger Ylva Gnosse, affärsområdesansvarig på Regi, till Realtid. 

Hur förbereder ni er organisation för digitaliseringen och AI?

– Eftersom vi är ett företag som gör branschstudier och andra typer av undersökningar fick vi redan i början av 2000-talet skapa datasystem som kunde hantera och paketera den stora mängden information vi tar in till de rapporter vi sammanställer. Idag kombinerar vi egenutvecklade system med inköpta researchverktyg. Systemen blir allt smartare, men gränssnitten mot kunden är fortfarande outvecklade så den typen av AI ligger antagligen en bit fram i tiden för vår bransch.

Har ni vidtagit några konkreta åtgärder?

– Det är en ständig utmaning att se till att vi har de för vår verksamhet bästa och mest prisvärda IT-systemen på marknaden. Det kommer nya hela tiden och vi utvärderar dem kontinuerligt.

Hur påverkar AI kostnaden, kvaliteten och tillhandahållandet av advokattjänster?

– Enligt den senaste klientstudien Årets Advokatbyrå 2017 där 1.250 köpare av affärsjuridik givit sin syn på digitaliseringen där b la tillämpningen av AI ingår, kan vi konstatera följande:

  • Medvetenheten kring AI och vad det kan hjälpa till med på marknaden för affärsjuridik är inte så utbredd, särskilt inte bland icke-juristerna.
  • Många fler bolags- och chefsjurister samt stora kunder (inköp för över 5 miljoner kronor/år) känner till AI och tror att det kan effektivisera arbetet och på sikt få ned priserna för juristtjänster.

Frågan om integrering av AI är i dagsläget mer en fråga för advokatbyråerna internt avseende digitalisering än vad det är för merparten av deras kunder.

Vilka typer av advokattjänster kommer först att automatiseras med hjälp av AI?  

– Det som nämns oftast i studien är Due Diligence, ”smarta avtal” men även processer, mallar och dokumentation i exempelvis tvist och M&A.

Hur påverkar AI advokatbyråernas organisation; vilka roller kan ersättas med AI och vilken specialistkompetens kommer att behövas för att använda AI?

– AI kommer säkerligen att påverka advokatbyråernas organisation. Arbetsuppgifterna som nyutexaminerade och biträdande jurister med några få års erfarenhet genomför idag kommer förmodligen att ändras.

Kommer antalet biträdande jurister i förhållande till antalet delägare att minska inom några år? 

– Forskning (Charlotta Kronblad) indikerar att digitaliseringen kommer att medföra en förskjutning från mindre kvalificerad personal till mer senior bemanning i advokatbyråerna. Enligt advokatbyråernas kunder (branschstudien Årets Advokatbyrå 2017) tror de flesta på en digitalisering av branschen. Många kundkommentarer handlar om konsekvenser i form av en ökad effektivisering i ärendehanteringen och därmed lägre priser för enklare juridik (som automatiseras).

Det är dock oklart om antalet delägare kommer att öka eller minska. Kanske kommer antalet delägare att reduceras om ledarskapet och ägarstrukturen i advokatbyråerna förändras. En sådan förändring kan vara externa proffs-VD:ar som tas in från andra branscher. De kan i förlängningen professionalisera ledarskapet och reducera rådande konsensus-kultur. Vissa delägare är idag informella ledare som en följd av stora klientintäkter och/eller långvarigt engagemang i advokatbyrån. Hur delägarledarskapet kommer att se ut i framtiden påverkar hur ledningen bedrivs och huruvida antalet delägare kommer att öka eller minska. Personligen tror jag att ”låda i låda”-systemet kommer att fasas ut och därmed kommer antalet delägare att bli färre.

Kommer advokatbyråernas IT-funktioner att bli viktigare i framtiden?

– Det beror på. Advokatbyråer kommer framförallt att behöva duktiga och IT-kunniga inköpare och administratörer. Denna funktion analyserar och utvärderar olika leverantörer av IT-verktyg, köper in, förhandlar avtal och ser till att underhåll och service fungerar. De behöver också värderas och utvärderas kontinuerligt. Idag har många ”Knowledge Managers” den rollen.

Påverkas vissa rättsområden mer än andra av digitaliseringen?

– Troligtvis påverkas alla områden mer eller mindre, repetitiva processer och mallar kan digitaliseras inom alla områden. Däremot vill jag understryka att den personliga kontakten med advokaten som samtalspartner, rådgivare och expert kommer fortsättningsvis att vara mycket betydelsefull. Komplex juridisk rådgivning kan däremot få ett bra och pålitligt stöd i AI-lösningar.

Hur stort kommer användningen av AI att vara om fem år?

– Personligen tror jag att det kommer att ha hunnit hända mycket på fem år. Utvecklingen accelererar just nu med många bra och smarta lösningar som introduceras på marknaden. Inom fem år har dessa system förfinats och förbättrats avsevärt. Advokatbyråernas medarbetare har lärt sig fullt ut att använda systemen och kan ägna tid åt mer komplexa frågeställningar.

Sammanfattningsvis – hur påverkar digitaliseringen advokatrollen?

– Advokaterna kommer att bli ännu bättre i sin expertroll. Digitaliseringen hjälper dem att få mer arbete utfört på kortare tid, med större precision dessutom.

När det gäller klientsamarbetet har advokatbyråerna redan mycket hög kundnöjdhet. Den kan bara bli ännu högre för de advokatbyråer som på ett smart och kostnadseffektivt sätt använder digitala verktyg, databaser och gränssnitt för optimal effektivitet i ärendena och relationerna.

Det ska bli intressant att se hur utvecklingen i Nöjd Klient Index ser ut över tid givet digitaliseringen. Förhoppningsvis får advokaterna mer tid till kundvårdande insatser som uppföljningar mellan ärendena. Idag följer knappt hälften upp sina kundrelationer och samarbeten mellan ärendena, vilket är lågt i en idag mycket ”relationär” bransch.

Skribent: Miriam Istner-Byman

Realtid.se: Så måste advokatbyråerna jobba för att inte förlora klienter

Realtid.se. Klienterna är inte alls nöjda med hur juristbranschen har anpassat sig till digitaliseringen.  Det visar Regis senaste branschrapport. “För att snabba på förändringstakten så tror jag att de traditionella byråerna behöver skapa nya affärsmodeller. De måste hitta sätt att fånga det värde som digitaliseringen potentiellt bär med sig”. Det säger Charlotta Kronblad, forskare vid Chalmers Universitet, till Realtid. 

Digitalisering och modernisering är en högt prioriterad fråga i den framtida relationen med advokatbyrån, anser klienterna. Samtidigt märks en nedåtgående trend på graden av upplevd digitalisering hos advokatbyråerna.

Klienterna är inte alls nöjda med hur juristbranschen har anpassat sig till digitaliseringen.  Det är tydligt att de branscher där klienterna själva är verksamma många gånger har digitaliserats snabbare än juristbranschen.

Överraskande nog får de större advokatbyråerna lägre betyg än de mindre. En orsak är att klienterna till de större byråerna vanligtvis är större köpare som därför har högre förväntningar.
Det visar Regis senaste branschrapport som har gjorts i samarbete med Charlotta Kronblad, forskare vid Chalmers Universitet. Totalt ligger 1.250 kundbedömningar till grund för studien.

Branschrapporten visar tydligt att klienterna vill arbeta med byråer som uppfattas som “moderna”. För att uppfattas som “modern” behöver byrån ha utvecklat sin it-teknik och digitaliseringsprocess.

För att inte tappa klienter behöver byråerna således anpassa sig till ett mer digitalt arbetssätt där tjänster paketeras och levereras på nya sätt och där ett plattformbaserat samarbete växer fram.

Branschrapporten visar att 28 procent av klienterna prioriterar ett effektivare samarbete med digitala rum och sökbara databaser för mallar, för att själva kunna ta fram mallar och dokument.

22 procent av klienterna efterlyser digitala rum för dokumenthantering och 13 procent av klienterna efterlyser digitala rum för projekthantering. Däremot är det bara 6 procent av klienterna som önskar direktkontakt med en jurist via en chattfunktion.

Mer avancerade digitala projekt som algoritmer och AI har ännu ingen topplacering i den genomsnittlige klientens kravlista. Däremot får projekten konsekvenser om/när de börjar påverka prisbilden för vissa tjänster då krav på prismedvetenhet och kostnadseffektiva lösningar är en mycket prioriterad fråga för klienterna.

Charlotta Kronblad kommenterar:

Var det något i rapporten som överraskade dig?

– En sak som överraskade mig är att det är så pass lite som krävs av byråerna för att hörsamma klienternas önskningar. Många klienter efterfrågar effektivare kommunikation och samarbete via digitala rum, vilket de flesta byråer borde kunna implementera utan några större kostnader eller problem. En bra utgångspunkt för digitaliseringsarbetet är att vara lyhörd för klientens önskningar samtidigt som byrån även bör arbeta proaktivt för att förutspå också kommande behov och affärsmöjligheter.

 Modernitet beskrivs som viktigt för kundnöjdheten. Vad tror du behövs för att snabba på advokatbyråernas digitaliseringsprocess?

– För att snabba på förändringstakten så tror jag att de traditionella byråerna behöver skapa nya affärsmodeller. De måste hitta sätt att fånga det värde som digitaliseringen potentiellt bär med sig. Men det krävs också en förändring i kultur och mindset. Fler måste våga testa att arbeta på nya sätt. Och kunderna måste också våga ta steget att köpa juridik på nya sätt.

 Hur påverkar digitaliseringen juristbranschen i stort?

– På kort sikt innebär digitaliseringen en anpassning till mer effektiva arbetssätt – vilket ställer krav på nya debiteringsmodeller och en ny paketering av tjänsteerbjudandet. På lång sikt tror jag att exempelvis AI helt kommer att förändra det sätt vi ser på, och använder, juridiken i samhället.

 Tror du att priset för mer komplex juridik kommer öka när priset för enklare juridik sjunker?

– Digitaliseringen påverkar efterfrågan på juridik på två sätt. Dels ökar komplexiteten på marknaden, vilket innebär att efterfrågan på specialiserad juridik ökar, dels sjunker priset på den enklare juridiken som kan standardiseras, vilket innebär att det går att sälja juridik till nya kundgrupper. Siffrorna i rapporten pekar också på att digitaliseringen ökar marknaden – fler ser ett större behov av juridiska tjänster framöver. Det är klart att det finns en kostnadsskillnad mellan komplex juridik och mer standardiserad, men jag tror inte att det finns ett orsakssamband mellan dem på så sätt att priset på komplex juridik skulle öka för att priset på enklare juridik sjunker. Snarare är det så att digitaliseringen påverkar prisutvecklingen på olika sätt. Jag tror att priset på juridik kommer att gå ifrån kopplingen till tid och vara mer värdebaserat i framtiden.

Skribent: Miriam Istner-Byman

Realtid.se: Så mycket är advokattiteln värd

Realtid.seNågra år framöver kommer advokattiteln ha fortsatt betydelse, men branschen behöver bli bättre på att kommunicera advokattitelns värde för klienterna för att inte riskera att bli utkonkurrerade av nya aktörer. 

På frågan hur viktig advokattiteln är svarar 18 procent av köparna med titeln CFO/HR “det beror på”.

Viss skillnad kan även konstateras för ålder: under 35 år uppger 33 procent “det beror på”. Att en framtida partner inom affärsjuridik är just en advokatbyrå ses i mindre utsträckning som “helt avgörande” för de yngre köparna.

Tiomiljonersklienterna avviker också delvis då en femtedel av dessa (19 procent) säger att advokattitelns betydelse framöver är “ganska oviktig”. Detta kan jämföras med de klienter som handlar för fem miljoner eller mer där 12 procent svarar “ganska oviktig”.

Det visar Regis senaste branschrapport som har gjorts i samarbete med Charlotta Kronblad, forskare vid Chalmers Universitet. Totalt ligger 1.250 kundbedömningar till grund för studien.

För att inte förlora klienter måste advokaterna därför vara tydligare med att kommunicera vilka värden advokattiteln står för.

Ylva Gnosse, affärsområdesansvarig på Regi, föreslår att detta kan göras genom att advokatbyråerna själva lyfter fram fördelarna på hemsidan, vid kundmöten, byråpresentationer med mera.

På lång sikt tror Ylva Gnosse att advokatbyråerna kan komma att förlora klienter.

– Advokaterna bör, precis som alla andra professionella konsulter, lägga stort fokus på kunderna och deras behov. Det blir svårare att upplevas som en modern advokatbyrå, vilket inte är någon positiv utveckling. Branschen upplevs som alltmer traditionell, och för att inte förlora kunder behöver man accelerera den egna affärsutvecklingen. Kundlojalitet, kundnöjdhet och partnerskap får en ännu viktigare betydelse för advokatbyråerna i kampen för att behålla sin särställning på marknaden jämte andra leverantörer av juridik.

Advokatbyråerna behöver i sin affärsutveckling  även fokusera på mer komplex juridik och hjälpa de som köper enklare juridik: antingen inhouse genom digitala verktyg eller att hitta andra leverantörer, framhåller Ylva Gnosse.

Överraskade resultatet dig?

– Vi trodde att köparna skulle värdera advokattiteln högre generellt och att de största köparna skulle välja alternativet “Det beror på hur komplex juridik jag behöver hjälp med” i större utsträckning. Förra året frågade vi om kunderna köper mer komplex juridik, enklare juridik eller både och av sina advokatbyråer. Vi kunde konstatera att de som köpte mer komplex juridik (61 procent) var mycket nöjdare än de som köpte enklare juridik. De tillhörde också de största köparna (mer än en miljon kronor  per år i inköp). I årets fråga ville vi veta ifall advokattitelns betydelse kanske har en koppling till hur komplexa inköp kunderna gör. Och vi kan då konstatera att det finns ett samband för de yngre köparna och de mer specialiserade köparna (HR/CFO).

Varför tror du att det finns en skillnad i hur yngre och äldre jurister ser på advokattiteln respektive jurister/vd och CFO/HR? 

– De yngre köparna av affärsjuridik är kanske mer professionella och sakligt utvärderande när de väljer konsulter. De går inte på samma kriterier som de äldre köparna gjort när de väljer leverantör av affärsjuridik. Det finns ju anledning, inte minst på grund av både det växande utbudet och prissättningen, att noggrant värdera de aktörer som finns på marknaden. Det gäller även för HR/CFO. Just CFO tillhör inte den kategori köpare som går på relationer och rekommendationer endast, traditionellt sett, utan att granska kostnaderna.

Ylva Gnosse fortsätter:

– Hur advokatbyråerna marknadsför sig och paketerar sina erbjudanden ökar i betydelse när nya aktörer, som är duktiga på kommunikation och sälj kommer in på marknaden. Yngre köpare vill förstå vad de köper genom bra, överskådliga hemsidor och beskrivningar av tjänsterna. Därigenom kan advokatbyråer som framställer verksamheten på ett traditionellt sätt också förlora slaget om de yngre köparna. Men de är ju framtiden, så därför är det så viktigt att advokatbyråerna utvecklar sina erbjudanden och sin kommunikation för att lyckas framledes.

Skribent: Miriam Istner-Byman

Realtid.se: Advokatbyråernas prismodeller förändras

Allt fler advokatbyråer börjar ta betalt utifrån ärendets komplexitet, klientens betalningsförmåga och tidsperspektivet. Anledningen är det allt större utbudet av olika juristtjänster i kombination med ett större utbud av digitala tjänster inom affärsjuridiken som ökar pressen på advokatbyråerna.

Att en advokatbyrå upplevs som “modern” är en av de viktigaste parametrarna när klienterna väljer vilken byrå de ska anlita.

Det är även viktigt att byrån uppfattas som prisvärd och kostnadseffektiv.

Just advokatbyråernas prisvärdhet är ett av de kriterier som har rankats lägst under de senaste tio åren och det är ogynnsamt för byråerna, eftersom för högt pris är den vanligaste anledningen till varför kunderna funderar på att byta ut sin advokatbyrå.

Det visar den senaste branschrapporten som analysföretaget Regi har gjort i samarbete med Charlotta Kronblad, forskare vid Chalmers Universitet. Totalt ligger 1.250 klientbedömningar till grund för studien. Anledningen till att det ser ut som det gör förklaras med att advokatbyråerna historiskt sett, under en lång tidsperiod tagit betalt per timme och att advokater faktiskt tillhör den kategori av konsulter som har högst arvoden på marknaden.

Men, frågan är hur länge till de kan ta lika bra betalt.

Utbudet av olika juristtjänster på marknaden har ökat och i kombination med ett större utbud av digitala tjänster inom affärsjuridiken kan juridik upphandlas till olika priser. Det anses inte finnas någon anledning att köpa enklare tjänster av dyrare konsulter om dessa inte anpassar sina priser. Marknaden är mer priskänslig idag och därför blir det svårare för advokatbyråerna att bibehålla höga priser för framförallt enklare juridik.

Sannolikt kommer digitaliseringen att sätta än mer press på advokatbyråerna att se över sina prismodeller. Det innebär också att det i framtiden inte kommer att vara lika enkelt för traditionella firmor att debitera samma höga timpris som idag.

Det finns alltså många goda skäl till att advokatbyråerna ser över sina prismodeller och funderar över vad klienterna egentligen är villiga att betala och vad leveransen har för värde.

Enligt branschrapporten har också advokatbyråernas prismodeller utvecklats över tid och att allt fler byråer har börjat ta betalt utifrån ärendets komplexitet, klientens betalningsförmåga och tidsperspektivet.

Vilka framsteg ser ni när det gäller advokatbyråernas prissättning? Vad måste till för att advokatbyråerna ska bli mer kostnadseffektiva?

– Det här är en intressant fråga eftersom priset för tjänster inom affärsjuridik påverkas från flera olika håll, säger Ylva Gnosse, affärsområdesansvarig på Regi och pekar på flera exempel:

  • Kundernas förhandlingsförmåga, inte sällan hjälpta av inköpsavdelningarna på större bolag. Prispress generellt och krav på alternativa betalningsmodeller för att få ned kostnaderna.
  • Nya aktörer på marknaden som Avtal24 men även nya aktörer som Fondia, EY Law med flera kan påverka prisbilden, särskilt för viss typ av juridik.
  • Branschens digitalisering kommer att påverka priset, men kostnadseffektiviteten framförallt.
  • Det interna ledarskapet på advokatbyråerna har också betydelse. Den yngre generationens inställning till ekonomisk frihet kontra ledig tid och livskvalitet utanför jobbet kan också att ge effekter på lönsamheten och även prissättningen i förlängningen.

Årets Advokatbyrå 2017 Ylva Gnosse. Foto: Nora Cederin

Advokaternas kompetens och förmåga till partnerskap bedöms också som mycket viktigt i klientrelationen, visar branschrapporten. Medan valet av affärsbyrå ofta görs baserat på advokatens kunskap och kompetens, ligger det upplevda partnerskapet till grund för en långsiktig relation.

Med “partnerskap” avsågs 2008 “personkemi” och “förtroende” i kombination med “viljan att lära känna vår bransch”. Idag adderas värden som “affärsmannaskap”, “marknadsanalys” och “spetskompetens om vår verksamhet”.

Hur har advokatbyråer börjat arbeta annorlunda med partnerskap?

– Advokaterna har alltid varit duktiga på att skapa, bygga och utveckla relation. Vi ser förhållandevis jämna siffror över tid: ungefär 60 procent upplever sin advokatbyrå som partner och cirka 20 procent uppfattar byrån som en leverantör. Siffran ökar med tiden – ju längre samarbete, desto större tillit och förtroende. En siffra som påverkar upplevelsen av partnerskap är uppföljningar mellan ärendena och av samarbetet i stort. Denna siffra är låg i branschen, under hälften (43 procent) av ärendena följs upp. Köparna av affärsjuridik önskar mer kontakt generellt och vi tror studien visar att advokatbyråerna skulle upplevas som en partner i högre grad om de utvecklade uppföljningarna till exempel, avslutar Ylva Gnosse.

 Artikelförfattare: Miriam Istner-Byman

Realtid.se: “Affärsnyttan för klienterna kommer alltid först”

Realtid.se“Vi har kommit närmare klienterna och vunnit deras förtroende på ett djupare plan än tidigare, vilket också gjort att rådgivningen har kunnat bli ännu bättre”. Det säger Tobias Wåhlén, chief operating officer på Lindahl med anledning av att Lindahl utsågs av Regi till byrån med nöjdast klienter.

Ett långsiktigt partnerskap beskrivs i Regis senaste branschrapport som en av de viktigaste sakerna som klienterna till advokatbyråer värdesätter.

Lindahl tog i år hem Regis Jubileumspris som mäter kundnöjdheten och som är ett genomsnitt av alla bedömningar som har gjorts över tio år. Tio byråer var kvalificerade till priset.

Tobias Wåhlén och Erik Bergenstråhle (Lindahl) under Regis prisutdelning. Foto: Nora Cederin

Tobias Wåhlén, chief operating officer, kommenterar:

 Vad innebär en god klientrelation för er?

– Enkelt uttryckt handlar det om ett nära samarbete där vi stöttar klientens affär och levererar kvalificerad rådgivning på ett sätt som gör att vi vinner våra klienters förtroende långsiktigt.

Hur jobbar ni med era klientrelationer?

– Det viktiga är att skapa ett ömsesidigt förtroende inte bara för kompetenserna utan också alla delar som bidrar till helheten. Vi strävar efter en längre och djupare relation, eftersom det ger helt andra förutsättningar att leverera en rådgivning som ger störst nytta och hållbarhet i klienternas affär.

Vad prioriterar ni i en klientrelation?

– Affärsnyttan för klienterna kommer alltid först! För att nå dit krävs en respekt för varandra och en rak och tydlig kommunikation. Vårt mål är att hjälpa våra kunder nå sin fulla potential.

Hur har sättet ni jobbar med klientrelationer utvecklats under de senaste åren?

– Vi har kommit närmare klienterna och vunnit deras förtroende på ett djupare plan än tidigare, vilket också gjort att rådgivningen har kunnat bli ännu bättre. Det blir en positiv spiral där samarbete och förtroende skapar nytta och värde, som i sin tur skapar ännu bättre samarbete.

Vilka värden upplever ni att era klienter prioriterar?

– Vårt fokus är väldigt tydligt. Det är den långsiktiga hållbarheten och fulla potentialen i våra klienters affär vi vill nå. Och det uppskattas.

Upplever ni att era klienter ställer högre krav idag än tidigare? Om ja, hur?

– Ja absolut, både klienter och byråer blir allt skickligare och mer specialiserade. Samtidigt har vi framstående juridisk expertis inom flera av de områden som blir allt viktigare för företag att arbeta med, vilket gör att vi är väl positionerade för hur våra klienter utvecklas och vår bransch med dem.

Hur arbetar ni med proaktivitet?

– Vår förmåga att vara proaktiv, det vill säga att kunna föreslå lösning på utmaningar som kanske inte klienten insett ännu, blir starkare ju tätare samarbetet och ju bättre förtroendet är. Därför strävar vi ständigt efter att befinna oss just där för att på så vis hela tiden kunna ligga steget före.

Hur arbetar ni med prisvärdhet?

– Prisvärdheten avgörs av så mycket mer än nedlagd tid eller andra kostnader, och därför är vi hela tiden måna om att alltid göra exakt det som behövs utan att överarbeta saker eller svara på frågor som inte behöver besvaras, eller arbeta fram omständiga lösningar när det finns enklare vägar runt problemet. Vårt tydliga fokus på affärsnytta och hållbarheten i leveransen är också vår garanti för att värdet blir det rätta.

Hur går ni tillväga för att skaffa er kunskap om och förståelse för era klienters verksamhet och marknad?

– Förenklat handlar det om effektivitet i två dimensioner. Dels internt – att ha duktiga jurister med djupa erfarenheter som sprider sin kunskap till kollegor, och vår förmåga att rekrytera talanger som kan utvecklas till morgondagens stjärnor. Dels externt – att ha klienternas förtroende att vi snabbt förstår hela bilden, hela uppdragets komplexitet och vad som är viktigt, så att de involverar oss utan att känna minsta tvivel på att det vi levererar är nyttigt för affären.

Något annat?

– Det är förstås väldigt roligt att vi får en utmärkelse som byrån med nöjdast klienter de senaste tio åren. Det är en tydlig indikation på att vi gjort saker rätt. Men samtidigt ser vi det bara som en milstolpe som vi passerar, och det viktiga är att ta avstamp i allt bra som finns och görs på Lindahl för att framtidssäkra hela vår leverans och vårt erbjudande framöver. De mest intressanta tio åren är ju inte de som precis varit utan de som kommer nu!

Artikelförfattare: Miriam Istner-Byman