Tag Archives: Affärsjuridik

Realtid.se: Lindahl årets raket när kunderna får välja

Mannheimer Swartling är ohotad etta, men Lindahl stiger mest när kunderna får frågan. Det visar Regis årliga varumärkesstudie bland affärsjuridiska byråer. 

  • Lindahl stiger och kör om Vinge i vissa grupper.
  • Mannheimer Swartling stärker sin ledande position inom M&A.
  • De yngre köparna har en mer nyanserad bild av de olika alternativen i topp fem.

Det är några av slutsatserna som Regi drar i sin analys av årets Image watch för advokatbyråer.

Årets advokatbyrå mäter de affärsjuridiska byråernas popularitet hos kunderna. 400 köpare av affärsjuridiska tjänster har tillfrågats. 75 procent av dem handlar för mer än en halv miljon kronor årligen. Frågan lyder: “Vilka byråer på den svenska marknaden har du mest positivt intryck av?” Den egna byrån är inte valbar.

Mannheimer Swartling toppar popularitetsligan med 42 procent köpare som sätter byrån högst på sin lista. Vinge är tvåa med 32 procent.

Nytt för i år är att Lindahl ökar åtta procentenheter, till 26 procent i popularitet, och kör om Vinge i flera delmålgrupper, som bolags- och chefsjurister och de största kunderna (de som köper för över 2,5 miljoner kronor per år). Även i gruppen köpare under 50 år tar Lindahl andraplatsen före Vinge.

Generellt sett ger den yngre generationen lägre siffror till de allra största byråerna. Framtidens köpare av affärsjuridik har en mer nyanserad bild av de topp-fem rankade advokatbyråerna. Här har inte Mannheimer Swartling eller Vinge en lika stark position som hos den äldre generationen, skriver Regi i ett pressmeddelande.

– Den viktigaste målgruppen för framtiden är ju de yngre köparna. De värderar och utvärderar de olika aktörerna på marknaden på andra premisser än de äldre köparna av affärsjuridik. Vi ser här tydliga indikationer för att positioneringskartan för marknaden kan komma att ritas om i framtiden, säger Ylva Gnosse, marknadsansvarig för advokatbyråer på Regi.

När Regi analyserar de enskilda verksamhetsområdena innehar Mannheimer Swartling en särställning inom M&A, över hälften av marknaden (53%) har ett positivt intryck av advokatbyrån på området företagsöverlåtelser/förvärv. Vinge rankas tvåa med 36%.

– Inom just företagsöverlåtelser/förvärv är marknaden mycket tydlig: Mannheimer Swartling har den absolut starkaste positionen och det är en betydande lucka, som fortsätter att vidgas, till de övriga advokatbyråerna, säger Ylva Gnosse. Läs artikeln online här.

Reporter:

Rakel Lennartsson
08-420 030 74

Dagens industri: Advokatbyråerna som står högst i kurs

De största advokatbyråerna är fortfarande populärast bland affärsjuridikköparna, enligt en ny studie. “Branschen är i stor förändring”, säger Ylva Gnosse, ansvarig för studien. Artikeln finns på sidan 13 i dagens pappersupplaga. Läs hela pressmeddelandet här (länk).

Realtid.se: “Advokaterna kommer att bli ännu bättre i sin expertroll”

Realtid.se. Kanske kommer antalet delägare att reduceras om ledarskapet och ägarstrukturen i advokatbyråerna förändras. Det säger Ylva Gnosse, affärsområdesansvarig på Regi, till Realtid. 

Hur förbereder ni er organisation för digitaliseringen och AI?

– Eftersom vi är ett företag som gör branschstudier och andra typer av undersökningar fick vi redan i början av 2000-talet skapa datasystem som kunde hantera och paketera den stora mängden information vi tar in till de rapporter vi sammanställer. Idag kombinerar vi egenutvecklade system med inköpta researchverktyg. Systemen blir allt smartare, men gränssnitten mot kunden är fortfarande outvecklade så den typen av AI ligger antagligen en bit fram i tiden för vår bransch.

Har ni vidtagit några konkreta åtgärder?

– Det är en ständig utmaning att se till att vi har de för vår verksamhet bästa och mest prisvärda IT-systemen på marknaden. Det kommer nya hela tiden och vi utvärderar dem kontinuerligt.

Hur påverkar AI kostnaden, kvaliteten och tillhandahållandet av advokattjänster?

– Enligt den senaste klientstudien Årets Advokatbyrå 2017 där 1.250 köpare av affärsjuridik givit sin syn på digitaliseringen där b la tillämpningen av AI ingår, kan vi konstatera följande:

  • Medvetenheten kring AI och vad det kan hjälpa till med på marknaden för affärsjuridik är inte så utbredd, särskilt inte bland icke-juristerna.
  • Många fler bolags- och chefsjurister samt stora kunder (inköp för över 5 miljoner kronor/år) känner till AI och tror att det kan effektivisera arbetet och på sikt få ned priserna för juristtjänster.

Frågan om integrering av AI är i dagsläget mer en fråga för advokatbyråerna internt avseende digitalisering än vad det är för merparten av deras kunder.

Vilka typer av advokattjänster kommer först att automatiseras med hjälp av AI?  

– Det som nämns oftast i studien är Due Diligence, ”smarta avtal” men även processer, mallar och dokumentation i exempelvis tvist och M&A.

Hur påverkar AI advokatbyråernas organisation; vilka roller kan ersättas med AI och vilken specialistkompetens kommer att behövas för att använda AI?

– AI kommer säkerligen att påverka advokatbyråernas organisation. Arbetsuppgifterna som nyutexaminerade och biträdande jurister med några få års erfarenhet genomför idag kommer förmodligen att ändras.

Kommer antalet biträdande jurister i förhållande till antalet delägare att minska inom några år? 

– Forskning (Charlotta Kronblad) indikerar att digitaliseringen kommer att medföra en förskjutning från mindre kvalificerad personal till mer senior bemanning i advokatbyråerna. Enligt advokatbyråernas kunder (branschstudien Årets Advokatbyrå 2017) tror de flesta på en digitalisering av branschen. Många kundkommentarer handlar om konsekvenser i form av en ökad effektivisering i ärendehanteringen och därmed lägre priser för enklare juridik (som automatiseras).

Det är dock oklart om antalet delägare kommer att öka eller minska. Kanske kommer antalet delägare att reduceras om ledarskapet och ägarstrukturen i advokatbyråerna förändras. En sådan förändring kan vara externa proffs-VD:ar som tas in från andra branscher. De kan i förlängningen professionalisera ledarskapet och reducera rådande konsensus-kultur. Vissa delägare är idag informella ledare som en följd av stora klientintäkter och/eller långvarigt engagemang i advokatbyrån. Hur delägarledarskapet kommer att se ut i framtiden påverkar hur ledningen bedrivs och huruvida antalet delägare kommer att öka eller minska. Personligen tror jag att ”låda i låda”-systemet kommer att fasas ut och därmed kommer antalet delägare att bli färre.

Kommer advokatbyråernas IT-funktioner att bli viktigare i framtiden?

– Det beror på. Advokatbyråer kommer framförallt att behöva duktiga och IT-kunniga inköpare och administratörer. Denna funktion analyserar och utvärderar olika leverantörer av IT-verktyg, köper in, förhandlar avtal och ser till att underhåll och service fungerar. De behöver också värderas och utvärderas kontinuerligt. Idag har många ”Knowledge Managers” den rollen.

Påverkas vissa rättsområden mer än andra av digitaliseringen?

– Troligtvis påverkas alla områden mer eller mindre, repetitiva processer och mallar kan digitaliseras inom alla områden. Däremot vill jag understryka att den personliga kontakten med advokaten som samtalspartner, rådgivare och expert kommer fortsättningsvis att vara mycket betydelsefull. Komplex juridisk rådgivning kan däremot få ett bra och pålitligt stöd i AI-lösningar.

Hur stort kommer användningen av AI att vara om fem år?

– Personligen tror jag att det kommer att ha hunnit hända mycket på fem år. Utvecklingen accelererar just nu med många bra och smarta lösningar som introduceras på marknaden. Inom fem år har dessa system förfinats och förbättrats avsevärt. Advokatbyråernas medarbetare har lärt sig fullt ut att använda systemen och kan ägna tid åt mer komplexa frågeställningar.

Sammanfattningsvis – hur påverkar digitaliseringen advokatrollen?

– Advokaterna kommer att bli ännu bättre i sin expertroll. Digitaliseringen hjälper dem att få mer arbete utfört på kortare tid, med större precision dessutom.

När det gäller klientsamarbetet har advokatbyråerna redan mycket hög kundnöjdhet. Den kan bara bli ännu högre för de advokatbyråer som på ett smart och kostnadseffektivt sätt använder digitala verktyg, databaser och gränssnitt för optimal effektivitet i ärendena och relationerna.

Det ska bli intressant att se hur utvecklingen i Nöjd Klient Index ser ut över tid givet digitaliseringen. Förhoppningsvis får advokaterna mer tid till kundvårdande insatser som uppföljningar mellan ärendena. Idag följer knappt hälften upp sina kundrelationer och samarbeten mellan ärendena, vilket är lågt i en idag mycket ”relationär” bransch.

Skribent: Miriam Istner-Byman

Realtid.se: Så måste advokatbyråerna jobba för att inte förlora klienter

Realtid.se. Klienterna är inte alls nöjda med hur juristbranschen har anpassat sig till digitaliseringen.  Det visar Regis senaste branschrapport. “För att snabba på förändringstakten så tror jag att de traditionella byråerna behöver skapa nya affärsmodeller. De måste hitta sätt att fånga det värde som digitaliseringen potentiellt bär med sig”. Det säger Charlotta Kronblad, forskare vid Chalmers Universitet, till Realtid. 

Digitalisering och modernisering är en högt prioriterad fråga i den framtida relationen med advokatbyrån, anser klienterna. Samtidigt märks en nedåtgående trend på graden av upplevd digitalisering hos advokatbyråerna.

Klienterna är inte alls nöjda med hur juristbranschen har anpassat sig till digitaliseringen.  Det är tydligt att de branscher där klienterna själva är verksamma många gånger har digitaliserats snabbare än juristbranschen.

Överraskande nog får de större advokatbyråerna lägre betyg än de mindre. En orsak är att klienterna till de större byråerna vanligtvis är större köpare som därför har högre förväntningar.
Det visar Regis senaste branschrapport som har gjorts i samarbete med Charlotta Kronblad, forskare vid Chalmers Universitet. Totalt ligger 1.250 kundbedömningar till grund för studien.

Branschrapporten visar tydligt att klienterna vill arbeta med byråer som uppfattas som “moderna”. För att uppfattas som “modern” behöver byrån ha utvecklat sin it-teknik och digitaliseringsprocess.

För att inte tappa klienter behöver byråerna således anpassa sig till ett mer digitalt arbetssätt där tjänster paketeras och levereras på nya sätt och där ett plattformbaserat samarbete växer fram.

Branschrapporten visar att 28 procent av klienterna prioriterar ett effektivare samarbete med digitala rum och sökbara databaser för mallar, för att själva kunna ta fram mallar och dokument.

22 procent av klienterna efterlyser digitala rum för dokumenthantering och 13 procent av klienterna efterlyser digitala rum för projekthantering. Däremot är det bara 6 procent av klienterna som önskar direktkontakt med en jurist via en chattfunktion.

Mer avancerade digitala projekt som algoritmer och AI har ännu ingen topplacering i den genomsnittlige klientens kravlista. Däremot får projekten konsekvenser om/när de börjar påverka prisbilden för vissa tjänster då krav på prismedvetenhet och kostnadseffektiva lösningar är en mycket prioriterad fråga för klienterna.

Charlotta Kronblad kommenterar:

Var det något i rapporten som överraskade dig?

– En sak som överraskade mig är att det är så pass lite som krävs av byråerna för att hörsamma klienternas önskningar. Många klienter efterfrågar effektivare kommunikation och samarbete via digitala rum, vilket de flesta byråer borde kunna implementera utan några större kostnader eller problem. En bra utgångspunkt för digitaliseringsarbetet är att vara lyhörd för klientens önskningar samtidigt som byrån även bör arbeta proaktivt för att förutspå också kommande behov och affärsmöjligheter.

 Modernitet beskrivs som viktigt för kundnöjdheten. Vad tror du behövs för att snabba på advokatbyråernas digitaliseringsprocess?

– För att snabba på förändringstakten så tror jag att de traditionella byråerna behöver skapa nya affärsmodeller. De måste hitta sätt att fånga det värde som digitaliseringen potentiellt bär med sig. Men det krävs också en förändring i kultur och mindset. Fler måste våga testa att arbeta på nya sätt. Och kunderna måste också våga ta steget att köpa juridik på nya sätt.

 Hur påverkar digitaliseringen juristbranschen i stort?

– På kort sikt innebär digitaliseringen en anpassning till mer effektiva arbetssätt – vilket ställer krav på nya debiteringsmodeller och en ny paketering av tjänsteerbjudandet. På lång sikt tror jag att exempelvis AI helt kommer att förändra det sätt vi ser på, och använder, juridiken i samhället.

 Tror du att priset för mer komplex juridik kommer öka när priset för enklare juridik sjunker?

– Digitaliseringen påverkar efterfrågan på juridik på två sätt. Dels ökar komplexiteten på marknaden, vilket innebär att efterfrågan på specialiserad juridik ökar, dels sjunker priset på den enklare juridiken som kan standardiseras, vilket innebär att det går att sälja juridik till nya kundgrupper. Siffrorna i rapporten pekar också på att digitaliseringen ökar marknaden – fler ser ett större behov av juridiska tjänster framöver. Det är klart att det finns en kostnadsskillnad mellan komplex juridik och mer standardiserad, men jag tror inte att det finns ett orsakssamband mellan dem på så sätt att priset på komplex juridik skulle öka för att priset på enklare juridik sjunker. Snarare är det så att digitaliseringen påverkar prisutvecklingen på olika sätt. Jag tror att priset på juridik kommer att gå ifrån kopplingen till tid och vara mer värdebaserat i framtiden.

Skribent: Miriam Istner-Byman

Realtid.se: Så mycket är advokattiteln värd

Realtid.seNågra år framöver kommer advokattiteln ha fortsatt betydelse, men branschen behöver bli bättre på att kommunicera advokattitelns värde för klienterna för att inte riskera att bli utkonkurrerade av nya aktörer. 

På frågan hur viktig advokattiteln är svarar 18 procent av köparna med titeln CFO/HR “det beror på”.

Viss skillnad kan även konstateras för ålder: under 35 år uppger 33 procent “det beror på”. Att en framtida partner inom affärsjuridik är just en advokatbyrå ses i mindre utsträckning som “helt avgörande” för de yngre köparna.

Tiomiljonersklienterna avviker också delvis då en femtedel av dessa (19 procent) säger att advokattitelns betydelse framöver är “ganska oviktig”. Detta kan jämföras med de klienter som handlar för fem miljoner eller mer där 12 procent svarar “ganska oviktig”.

Det visar Regis senaste branschrapport som har gjorts i samarbete med Charlotta Kronblad, forskare vid Chalmers Universitet. Totalt ligger 1.250 kundbedömningar till grund för studien.

För att inte förlora klienter måste advokaterna därför vara tydligare med att kommunicera vilka värden advokattiteln står för.

Ylva Gnosse, affärsområdesansvarig på Regi, föreslår att detta kan göras genom att advokatbyråerna själva lyfter fram fördelarna på hemsidan, vid kundmöten, byråpresentationer med mera.

På lång sikt tror Ylva Gnosse att advokatbyråerna kan komma att förlora klienter.

– Advokaterna bör, precis som alla andra professionella konsulter, lägga stort fokus på kunderna och deras behov. Det blir svårare att upplevas som en modern advokatbyrå, vilket inte är någon positiv utveckling. Branschen upplevs som alltmer traditionell, och för att inte förlora kunder behöver man accelerera den egna affärsutvecklingen. Kundlojalitet, kundnöjdhet och partnerskap får en ännu viktigare betydelse för advokatbyråerna i kampen för att behålla sin särställning på marknaden jämte andra leverantörer av juridik.

Advokatbyråerna behöver i sin affärsutveckling  även fokusera på mer komplex juridik och hjälpa de som köper enklare juridik: antingen inhouse genom digitala verktyg eller att hitta andra leverantörer, framhåller Ylva Gnosse.

Överraskade resultatet dig?

– Vi trodde att köparna skulle värdera advokattiteln högre generellt och att de största köparna skulle välja alternativet “Det beror på hur komplex juridik jag behöver hjälp med” i större utsträckning. Förra året frågade vi om kunderna köper mer komplex juridik, enklare juridik eller både och av sina advokatbyråer. Vi kunde konstatera att de som köpte mer komplex juridik (61 procent) var mycket nöjdare än de som köpte enklare juridik. De tillhörde också de största köparna (mer än en miljon kronor  per år i inköp). I årets fråga ville vi veta ifall advokattitelns betydelse kanske har en koppling till hur komplexa inköp kunderna gör. Och vi kan då konstatera att det finns ett samband för de yngre köparna och de mer specialiserade köparna (HR/CFO).

Varför tror du att det finns en skillnad i hur yngre och äldre jurister ser på advokattiteln respektive jurister/vd och CFO/HR? 

– De yngre köparna av affärsjuridik är kanske mer professionella och sakligt utvärderande när de väljer konsulter. De går inte på samma kriterier som de äldre köparna gjort när de väljer leverantör av affärsjuridik. Det finns ju anledning, inte minst på grund av både det växande utbudet och prissättningen, att noggrant värdera de aktörer som finns på marknaden. Det gäller även för HR/CFO. Just CFO tillhör inte den kategori köpare som går på relationer och rekommendationer endast, traditionellt sett, utan att granska kostnaderna.

Ylva Gnosse fortsätter:

– Hur advokatbyråerna marknadsför sig och paketerar sina erbjudanden ökar i betydelse när nya aktörer, som är duktiga på kommunikation och sälj kommer in på marknaden. Yngre köpare vill förstå vad de köper genom bra, överskådliga hemsidor och beskrivningar av tjänsterna. Därigenom kan advokatbyråer som framställer verksamheten på ett traditionellt sätt också förlora slaget om de yngre köparna. Men de är ju framtiden, så därför är det så viktigt att advokatbyråerna utvecklar sina erbjudanden och sin kommunikation för att lyckas framledes.

Skribent: Miriam Istner-Byman