Author Archives: admin

Realtid.se: “Modernitet är mer än den senaste tekniken”

För advokatbyråernas kunder vinner modernitet över tradition – i alla lägen. Men vad innebär det att vara modern? Realtid frågade Ylva Gnosse, branschexpert inom affärsjuridik.

Hon känner branschen bättre än byråerna själva. 2008 var Ylva Gnosse var med och startade Regis branschstudie Årets Advokatbyrå för affärsjuridiska byråer. Sedan dess är hon fast. Det har blivit en tid som marknads- och affärsutvecklingschef på Bird & Bird, och flera byråer har velat rekrytera henne, men Ylva Gnosse trivs i konsultens mer oberoende roll.

Sedan 2014 – när Ylva Gnosse kom tillbaka till Regi på heltid – har företaget mer än fördubblat antalet kunder inom affärsjuridiska byråer. Branschstudien har uppdaterats och Regi har bestämt sig för att bli branschexpert på kundnöjdhet och framtid, för att kunna fungera som byråernas priviligerade rådgivare.

– Det har fungerat, konstaterar Ylva Gnosse nöjt.

Bara under våren har hon och kollegan Sara Kallin träffat ett femtiotal affärsjuridiska byråer för att prata kundnöjdhet och framtid. Ingenting är så spännande som att lära känna en bransch på djupet, tycker hon:

– Det finns något som är så otroligt fascinerande med detta stora undersökningsmaterial, som ger facit över vilka drivkrafter som finns på marknaden, inte bara för den enskilda advokatbyrån utan på övergripande nivå. Totalt 1250 kundbedömningar är unikt!

– Den här fascinationen håller mig kvar i branschen. Jag får en wow-känsla varje gång, det finns så många viktiga faktorer i relationen mellan klient och advokatbyrå man inte visste hade betydelse!

Hennes engagemang är inte att ta miste på. När Ylva Gnosse får frågor om utvecklingen på marknaden för affärsjuridik, vilka byråer som växer, vad kunderna efterfrågar och vilka drivkrafter som för närvarande driver utvecklingen, flödar det av iakttagelser och reflektioner.

Det finns alltid ett ny aspekt att belysa och nya frågor att ställa sig. För det här samtalet står modernitet i fokus. Vad är det? Och var finns det?

Begreppet modern är som ett prisma som består av många olika fasetter, slår Ylva Gnosse fast. Frågan är vilka fasetter som är viktigast för kunderna. När Regi frågar kunderna vad de upplever som modernt har följande faktorer utkristalliserat sig:

  • Modern teknik
  • Generationsväxlat, ungt synsätt
  • Att man kan den senaste juridiken – modern kompetens
  • Kunskap om kundens marknad och bransch

De två punkter där branschen har förbättrat sig mest under de tio år som studien har pågått är kunskap om kundens marknad samt proaktivitet.

– Det är helt omodernt att komma till ett kundmöte och inte vara påläst, säger Ylva Gnosse med emfas:

– Jag skulle vilja säga att här har kundernas krav och förväntningar utvecklats. Förr i tiden accepterade man att juristen förvisso kunde sin juridik men inte diskuterade vad kundens affärsnytta var med den juridiska hjälpen. Man jobbade sällan med risk- eller scenarioanalys utan var stelare i sin approach. Nu förstår man att kundperspektivet är allt och att det inte spelar någon roll vad man ger för råd om inte råden är användbara för kunden.

Statistiken bevisar att modernitet i alla lägen är en fördel. Hur modern en advokatbyrå upplevs vara av kunderna, mäts på en skala där modern är ena ytterligheten och traditionell den andra.

– När vi tar extremvärdena på skalan och kombinerar dem med andra parametrar i studien så finns det inget positivt värde som förstärks av att en byrå upplevs som traditionell. Att vara modern är däremot förknippat med bra värden, som exempelvis låg bytesbenägenhet.

Men är det inte många advokatbyråer som fortfarande marknadsför sig med ett traditionellt tilltal och formspråk?

– Jag håller inte med faktiskt. Jag har träffat de flesta affärsjuridiska byråerna på marknaden och jag tycker att allt fler ser allt mer moderna ut. De har satsat på design utifrån ett mer modernt perspektiv. Ekpaneler, kristallkronor och stora mossiga bibliotek är på väg ut.

Hur kontoret ser ut är dock bara en del av prisman. Om man uppfattas som modern i övrigt, spelar första intrycket, det vill säga utseendet på kontoret inte så stor roll, menar Ylva Gnosse.

– Det tycker jag är väldigt viktigt att bära med sig. Om kunden upptäcker att här finns det digitala plattformar, att byråmedarbetarna använder modern teknik och – viktigast av allt – att de upplevs som moderna, det vill säga har koll på juridiken, kan kundens bransch och vet allt om vilken typ av utmaningar kunden står inför, så är det bra mycket mer avgörande för upplevelsen av modernitet än om man har ekpaneler i entrén eller inte.

Vill man förstärka intrycket av att vara en modern byrå är det klart att modern design hjälper till, nyanserar Ylva Gnosse, men det som är viktigast för kunderna är ändå bra och effektiv rådgivning.

Däremot är det ett problem för branschen att kunderna ligger steget före när det gäller modernisering. Under de tio år som Regi har genomfört den återkommande branschstudien för affärsjuridiska byråer har byråerna generellt sett tappat i upplevd modernitet:

– Det har blivit svårare och svårare att uppfattas som modern. Kundföretagen har drabbats av och utnyttjat digitaliseringen mycket mycket snabbare än advokatbyråerna har gjort, säger Ylva Gnosse.

Det hjälper alltså inte att allt fler byråer nu faktiskt implementerar AI-verktyg och har skaffat sig en mer modern image?

– Det är förvisso bra att en del advokatbyråer nu integrerar AI och andra digitala verktyg. Men kunderna ligger steget före – ett stort steg före.

Advokatbranschen har vaknat sent, men den har vaknat, konstaterar Ylva Gnosse. Drivkrafterna är flera: kundernas krav, utmanare i branschen och förändrade värderingar.

Utmanarna finns naturligtvis även utanför branschen:

– Advokatbyråernas egna konsulter använder exempelvis digitala verktyg. Revisionsbyråerna och andra konsulter inom närliggande branscher påverkar naturligtvis advokatbyråerna, säger Ylva Gnosse.

Den advokatbyrå som lyckas bäst med sin modernisering, kanske framför allt kopplat till digitalisering och AI-verktyg, kommer att plocka marknadsandelar. Men ledarskapet kommer också att bli avgörande:

– För att agera som ett modernt konsultbolag behöver man utveckla ledarskapet. Jag skulle faktiskt vilja slå ett slag för det. Det handlar om maktfördelning, kultur, en fungerande struktur struktur där alla agerar för en gemensam vision och varumärke.

Advokatbyråerna behöver investera klokt i digitala verktyg, men också i kompetens: utveckla sin egen kompetens samt ta in rätt kompetens utifrån. Bland annat behöver byråerna utbilda sina jurister i affärsutveckling och sälj, menar Ylva Gnosse.

Personalfrågorna är över huvud taget en stor utmaning:

– Det verkar som att marknaden har blivit mer turbulent, advokatbyråerna konkurrerar om färre duktiga jurister som vill jobba på byrå. I den här miljön blir det än viktigare att driva byrån på ett modernt sätt med tydliga mål och visioner, säger Ylva Gnosse och understryker vikten av det strategiska ledarskapet.

Nu när många advokatbyråer faktiskt blivit mer digitala så handlar det om att ta klivet till att bli en modern konsultverksamhet:

– Den som tar steget från att vara den breda husadvokaten som har sitt eget företag i företaget till en högre grad av specialisering på en byrå som drivs som en modern konsultverksamhet, den kommer att vinna kampen.

Inte bara kampen om titeln mest moderna byrå, men också kampen om kunderna och medarbetarna.

Fakta Årets Advokatbyrå

Branschstudien Årets Advokatbyrå för affärsjuridiska byråer görs årligen sedan 2008. Årets studie startade i augusti 2018.
För att kvalificera sig krävs minst 25 miljoner i omsättning och minst 15 kundbedömningar, ju större byrå desto fler kundbedömningar krävs.
De största behöver minst 50 kundbedömningar för att få en rankning i studien.

Modernitet:
Små byråer upplevs generellt settsom mer moderna än stora

Byråer med som sticker ut: 
Morris Law – Göteborgsbyrån som uppfattas som mest modern, bland samtliga byråer. Byrån har extern vd som betonar vikten av en stark företagskultur
Delphi – Modernast bland större byråer, duktig på det digitala och på sociala medier
Magnussons Advokatbyrå – Modernast bland mellanstora byråer. Kvinnlig extern vd
Marlaw – starkt specialiserad, tongivande kvinnliga delägare
MAQS – driver den populära förhandlingspodden

Utmanare som ej ingår i studien pga ej advokatbyråer: 
Fondia
Synch
Sharp
Cookie Advisors
Tryggaavtal.se
Avtal24.se
Lawline.se

Och även revisionsbyråerna, särskilt EY Law

Realtid.se: Lindahl årets raket när kunderna får välja

Mannheimer Swartling är ohotad etta, men Lindahl stiger mest när kunderna får frågan. Det visar Regis årliga varumärkesstudie bland affärsjuridiska byråer. 

  • Lindahl stiger och kör om Vinge i vissa grupper.
  • Mannheimer Swartling stärker sin ledande position inom M&A.
  • De yngre köparna har en mer nyanserad bild av de olika alternativen i topp fem.

Det är några av slutsatserna som Regi drar i sin analys av årets Image watch för advokatbyråer.

Årets advokatbyrå mäter de affärsjuridiska byråernas popularitet hos kunderna. 400 köpare av affärsjuridiska tjänster har tillfrågats. 75 procent av dem handlar för mer än en halv miljon kronor årligen. Frågan lyder: “Vilka byråer på den svenska marknaden har du mest positivt intryck av?” Den egna byrån är inte valbar.

Mannheimer Swartling toppar popularitetsligan med 42 procent köpare som sätter byrån högst på sin lista. Vinge är tvåa med 32 procent.

Nytt för i år är att Lindahl ökar åtta procentenheter, till 26 procent i popularitet, och kör om Vinge i flera delmålgrupper, som bolags- och chefsjurister och de största kunderna (de som köper för över 2,5 miljoner kronor per år). Även i gruppen köpare under 50 år tar Lindahl andraplatsen före Vinge.

Generellt sett ger den yngre generationen lägre siffror till de allra största byråerna. Framtidens köpare av affärsjuridik har en mer nyanserad bild av de topp-fem rankade advokatbyråerna. Här har inte Mannheimer Swartling eller Vinge en lika stark position som hos den äldre generationen, skriver Regi i ett pressmeddelande.

– Den viktigaste målgruppen för framtiden är ju de yngre köparna. De värderar och utvärderar de olika aktörerna på marknaden på andra premisser än de äldre köparna av affärsjuridik. Vi ser här tydliga indikationer för att positioneringskartan för marknaden kan komma att ritas om i framtiden, säger Ylva Gnosse, marknadsansvarig för advokatbyråer på Regi.

När Regi analyserar de enskilda verksamhetsområdena innehar Mannheimer Swartling en särställning inom M&A, över hälften av marknaden (53%) har ett positivt intryck av advokatbyrån på området företagsöverlåtelser/förvärv. Vinge rankas tvåa med 36%.

– Inom just företagsöverlåtelser/förvärv är marknaden mycket tydlig: Mannheimer Swartling har den absolut starkaste positionen och det är en betydande lucka, som fortsätter att vidgas, till de övriga advokatbyråerna, säger Ylva Gnosse. Läs artikeln online här.

Reporter:

Rakel Lennartsson
08-420 030 74

Dagens industri: Advokatbyråerna som står högst i kurs

De största advokatbyråerna är fortfarande populärast bland affärsjuridikköparna, enligt en ny studie. “Branschen är i stor förändring”, säger Ylva Gnosse, ansvarig för studien. Artikeln finns på sidan 13 i dagens pappersupplaga. Läs hela pressmeddelandet här (länk).

Realtid.se: “Advokaterna kommer att bli ännu bättre i sin expertroll”

Realtid.se. Kanske kommer antalet delägare att reduceras om ledarskapet och ägarstrukturen i advokatbyråerna förändras. Det säger Ylva Gnosse, affärsområdesansvarig på Regi, till Realtid. 

Hur förbereder ni er organisation för digitaliseringen och AI?

– Eftersom vi är ett företag som gör branschstudier och andra typer av undersökningar fick vi redan i början av 2000-talet skapa datasystem som kunde hantera och paketera den stora mängden information vi tar in till de rapporter vi sammanställer. Idag kombinerar vi egenutvecklade system med inköpta researchverktyg. Systemen blir allt smartare, men gränssnitten mot kunden är fortfarande outvecklade så den typen av AI ligger antagligen en bit fram i tiden för vår bransch.

Har ni vidtagit några konkreta åtgärder?

– Det är en ständig utmaning att se till att vi har de för vår verksamhet bästa och mest prisvärda IT-systemen på marknaden. Det kommer nya hela tiden och vi utvärderar dem kontinuerligt.

Hur påverkar AI kostnaden, kvaliteten och tillhandahållandet av advokattjänster?

– Enligt den senaste klientstudien Årets Advokatbyrå 2017 där 1.250 köpare av affärsjuridik givit sin syn på digitaliseringen där b la tillämpningen av AI ingår, kan vi konstatera följande:

  • Medvetenheten kring AI och vad det kan hjälpa till med på marknaden för affärsjuridik är inte så utbredd, särskilt inte bland icke-juristerna.
  • Många fler bolags- och chefsjurister samt stora kunder (inköp för över 5 miljoner kronor/år) känner till AI och tror att det kan effektivisera arbetet och på sikt få ned priserna för juristtjänster.

Frågan om integrering av AI är i dagsläget mer en fråga för advokatbyråerna internt avseende digitalisering än vad det är för merparten av deras kunder.

Vilka typer av advokattjänster kommer först att automatiseras med hjälp av AI?  

– Det som nämns oftast i studien är Due Diligence, ”smarta avtal” men även processer, mallar och dokumentation i exempelvis tvist och M&A.

Hur påverkar AI advokatbyråernas organisation; vilka roller kan ersättas med AI och vilken specialistkompetens kommer att behövas för att använda AI?

– AI kommer säkerligen att påverka advokatbyråernas organisation. Arbetsuppgifterna som nyutexaminerade och biträdande jurister med några få års erfarenhet genomför idag kommer förmodligen att ändras.

Kommer antalet biträdande jurister i förhållande till antalet delägare att minska inom några år? 

– Forskning (Charlotta Kronblad) indikerar att digitaliseringen kommer att medföra en förskjutning från mindre kvalificerad personal till mer senior bemanning i advokatbyråerna. Enligt advokatbyråernas kunder (branschstudien Årets Advokatbyrå 2017) tror de flesta på en digitalisering av branschen. Många kundkommentarer handlar om konsekvenser i form av en ökad effektivisering i ärendehanteringen och därmed lägre priser för enklare juridik (som automatiseras).

Det är dock oklart om antalet delägare kommer att öka eller minska. Kanske kommer antalet delägare att reduceras om ledarskapet och ägarstrukturen i advokatbyråerna förändras. En sådan förändring kan vara externa proffs-VD:ar som tas in från andra branscher. De kan i förlängningen professionalisera ledarskapet och reducera rådande konsensus-kultur. Vissa delägare är idag informella ledare som en följd av stora klientintäkter och/eller långvarigt engagemang i advokatbyrån. Hur delägarledarskapet kommer att se ut i framtiden påverkar hur ledningen bedrivs och huruvida antalet delägare kommer att öka eller minska. Personligen tror jag att ”låda i låda”-systemet kommer att fasas ut och därmed kommer antalet delägare att bli färre.

Kommer advokatbyråernas IT-funktioner att bli viktigare i framtiden?

– Det beror på. Advokatbyråer kommer framförallt att behöva duktiga och IT-kunniga inköpare och administratörer. Denna funktion analyserar och utvärderar olika leverantörer av IT-verktyg, köper in, förhandlar avtal och ser till att underhåll och service fungerar. De behöver också värderas och utvärderas kontinuerligt. Idag har många ”Knowledge Managers” den rollen.

Påverkas vissa rättsområden mer än andra av digitaliseringen?

– Troligtvis påverkas alla områden mer eller mindre, repetitiva processer och mallar kan digitaliseras inom alla områden. Däremot vill jag understryka att den personliga kontakten med advokaten som samtalspartner, rådgivare och expert kommer fortsättningsvis att vara mycket betydelsefull. Komplex juridisk rådgivning kan däremot få ett bra och pålitligt stöd i AI-lösningar.

Hur stort kommer användningen av AI att vara om fem år?

– Personligen tror jag att det kommer att ha hunnit hända mycket på fem år. Utvecklingen accelererar just nu med många bra och smarta lösningar som introduceras på marknaden. Inom fem år har dessa system förfinats och förbättrats avsevärt. Advokatbyråernas medarbetare har lärt sig fullt ut att använda systemen och kan ägna tid åt mer komplexa frågeställningar.

Sammanfattningsvis – hur påverkar digitaliseringen advokatrollen?

– Advokaterna kommer att bli ännu bättre i sin expertroll. Digitaliseringen hjälper dem att få mer arbete utfört på kortare tid, med större precision dessutom.

När det gäller klientsamarbetet har advokatbyråerna redan mycket hög kundnöjdhet. Den kan bara bli ännu högre för de advokatbyråer som på ett smart och kostnadseffektivt sätt använder digitala verktyg, databaser och gränssnitt för optimal effektivitet i ärendena och relationerna.

Det ska bli intressant att se hur utvecklingen i Nöjd Klient Index ser ut över tid givet digitaliseringen. Förhoppningsvis får advokaterna mer tid till kundvårdande insatser som uppföljningar mellan ärendena. Idag följer knappt hälften upp sina kundrelationer och samarbeten mellan ärendena, vilket är lågt i en idag mycket ”relationär” bransch.

Skribent: Miriam Istner-Byman

Realtid.se: Så måste advokatbyråerna jobba för att inte förlora klienter

Realtid.se. Klienterna är inte alls nöjda med hur juristbranschen har anpassat sig till digitaliseringen.  Det visar Regis senaste branschrapport. “För att snabba på förändringstakten så tror jag att de traditionella byråerna behöver skapa nya affärsmodeller. De måste hitta sätt att fånga det värde som digitaliseringen potentiellt bär med sig”. Det säger Charlotta Kronblad, forskare vid Chalmers Universitet, till Realtid. 

Digitalisering och modernisering är en högt prioriterad fråga i den framtida relationen med advokatbyrån, anser klienterna. Samtidigt märks en nedåtgående trend på graden av upplevd digitalisering hos advokatbyråerna.

Klienterna är inte alls nöjda med hur juristbranschen har anpassat sig till digitaliseringen.  Det är tydligt att de branscher där klienterna själva är verksamma många gånger har digitaliserats snabbare än juristbranschen.

Överraskande nog får de större advokatbyråerna lägre betyg än de mindre. En orsak är att klienterna till de större byråerna vanligtvis är större köpare som därför har högre förväntningar.
Det visar Regis senaste branschrapport som har gjorts i samarbete med Charlotta Kronblad, forskare vid Chalmers Universitet. Totalt ligger 1.250 kundbedömningar till grund för studien.

Branschrapporten visar tydligt att klienterna vill arbeta med byråer som uppfattas som “moderna”. För att uppfattas som “modern” behöver byrån ha utvecklat sin it-teknik och digitaliseringsprocess.

För att inte tappa klienter behöver byråerna således anpassa sig till ett mer digitalt arbetssätt där tjänster paketeras och levereras på nya sätt och där ett plattformbaserat samarbete växer fram.

Branschrapporten visar att 28 procent av klienterna prioriterar ett effektivare samarbete med digitala rum och sökbara databaser för mallar, för att själva kunna ta fram mallar och dokument.

22 procent av klienterna efterlyser digitala rum för dokumenthantering och 13 procent av klienterna efterlyser digitala rum för projekthantering. Däremot är det bara 6 procent av klienterna som önskar direktkontakt med en jurist via en chattfunktion.

Mer avancerade digitala projekt som algoritmer och AI har ännu ingen topplacering i den genomsnittlige klientens kravlista. Däremot får projekten konsekvenser om/när de börjar påverka prisbilden för vissa tjänster då krav på prismedvetenhet och kostnadseffektiva lösningar är en mycket prioriterad fråga för klienterna.

Charlotta Kronblad kommenterar:

Var det något i rapporten som överraskade dig?

– En sak som överraskade mig är att det är så pass lite som krävs av byråerna för att hörsamma klienternas önskningar. Många klienter efterfrågar effektivare kommunikation och samarbete via digitala rum, vilket de flesta byråer borde kunna implementera utan några större kostnader eller problem. En bra utgångspunkt för digitaliseringsarbetet är att vara lyhörd för klientens önskningar samtidigt som byrån även bör arbeta proaktivt för att förutspå också kommande behov och affärsmöjligheter.

 Modernitet beskrivs som viktigt för kundnöjdheten. Vad tror du behövs för att snabba på advokatbyråernas digitaliseringsprocess?

– För att snabba på förändringstakten så tror jag att de traditionella byråerna behöver skapa nya affärsmodeller. De måste hitta sätt att fånga det värde som digitaliseringen potentiellt bär med sig. Men det krävs också en förändring i kultur och mindset. Fler måste våga testa att arbeta på nya sätt. Och kunderna måste också våga ta steget att köpa juridik på nya sätt.

 Hur påverkar digitaliseringen juristbranschen i stort?

– På kort sikt innebär digitaliseringen en anpassning till mer effektiva arbetssätt – vilket ställer krav på nya debiteringsmodeller och en ny paketering av tjänsteerbjudandet. På lång sikt tror jag att exempelvis AI helt kommer att förändra det sätt vi ser på, och använder, juridiken i samhället.

 Tror du att priset för mer komplex juridik kommer öka när priset för enklare juridik sjunker?

– Digitaliseringen påverkar efterfrågan på juridik på två sätt. Dels ökar komplexiteten på marknaden, vilket innebär att efterfrågan på specialiserad juridik ökar, dels sjunker priset på den enklare juridiken som kan standardiseras, vilket innebär att det går att sälja juridik till nya kundgrupper. Siffrorna i rapporten pekar också på att digitaliseringen ökar marknaden – fler ser ett större behov av juridiska tjänster framöver. Det är klart att det finns en kostnadsskillnad mellan komplex juridik och mer standardiserad, men jag tror inte att det finns ett orsakssamband mellan dem på så sätt att priset på komplex juridik skulle öka för att priset på enklare juridik sjunker. Snarare är det så att digitaliseringen påverkar prisutvecklingen på olika sätt. Jag tror att priset på juridik kommer att gå ifrån kopplingen till tid och vara mer värdebaserat i framtiden.

Skribent: Miriam Istner-Byman

Partners

Partners

Partners

Partners

Partners

Partners

Partners

Partners